With my head above the surface

Så svårt att veta hur jag mår
Jag tränger undan allting
Känner mest ingenting
Ett ganska stilla lugn

Jag håller mig flytande
Sträcker ut mina armar i vattnet
Lugn
Men händelselös

Har kommit så långt bort från mitt forna jag,
Hon som hade ont överallt mest hela tiden,
Och bra är väl det
Men det är allt jag någonsin vetat
Nu är jag känslolös
Jag, som brukade känna så mycket
Det är konstigt
Skrämmande förstås

Jag tänker mest på kalorier
På serierna jag ser
På honom då
Även om han inte förtjänar mig
Och jag förtjänar inte min pojkvän

Han är så bra
Han har helat mig med sockerord
Helat den där trasiga tjejen
Hon med svart runt ögonen
Hon med skärsår på armarna
Hon med håret i regnbågens alla färger

Nu är håret blont
Tunt av brist på allt
Vit ögonskugga
Den vilda katten sover i min mage
Den spinner lågt

Dagar när den klöste sönder mig inifrån
Har bleknat i minnet

Ska jag bli normal nu?
Är det här normal?

Kaoset finns kvar under ytan
Men jag håller mig flytande
Vi klarar det här
Jag och katten


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0