Undviker familjemiddagarna så mycket jag kan
Jag vill inte sitta där
Vill inte peta i mig fett
Nojja över allt
Bli äckligt mätt
Försöka spy tyst trots att huset är så lyhört

Jag hoppas de inte tror att det är dem jag undviker
Det är maten
Snälla, jag kan inte äta middag klockan 8 på kvällen

Frågade Vän om hon ville ta en promenad
Eller vad som helst
Nej, inte ikväll
Nähä
Så får jag ljuga igen
Säger att jag går till henne
När jag egentligen bara går ut
Och går går går
102 minuter idag, än då länge

Egentligen är kvällspromenaden den jobbigaste
För jag blir så matsugen efteråt
Men jag har bananer
Så kanske kan jag äta en sådan efteråt
Kanske

Önskar att jag inte behövde ljuga hela tiden
Men det bara blir så

I helgen sa en vän
"I don't understand anorixics, food is so good."

Jag blir så förvånad över det plötsliga uttalandet att jag inte kom på något att svara
Så jag sa
Ingenting