Kan vi inte bara skippa det där med att äta helt?

Sitter här med min halvuppdruckna tomatsoppa och är proppmätt.
100 gram spenat, ett ägg och ca 2,5 dl tomatsoppa.
Men mättheten är den samma som om jag ätit en hel festmåltid, nu måste jag intala mig att jag faktiskt inte har ätit så mycket. Spenat, mindre än 20 cal per 100 gram. Min tomatsoppa, 14 cal per 100 gram. Ägg ca 100 cal. Lär alltså inte ligga på över 200 cal med denna måltid. Ändå blir jag rädd att fettet ska fastna på min kropp, att jag räknat fel någonstans, att det inte spelar någon roll hur mycket eller lite jag äter, jag kommer svullna upp som en ballong i alla fall.

Har gått i 1 timme och 45 minuter idag. Hittills. Känner att jag måste ut i alla fall en halvtimme till, annars känner jag mig fet. Ska städa också. Bränna, bränna, bränna.

Det blir svårt att andas. Någonting sitter fast i halsen. Blir yr i huvudet. Snälla, bete dig inte som ett jävla anorexifreak, du är okej! Du är duktig idag!

Men någonstans är det inte de få kalorierna som räknas. Det är mättnaden. Jag kan inte vara så här mätt, jag får ångest av det. Usch och fy och jävla knäpp jag är. -.-''

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0