Mår skit.
Och faktiskt inte psykiskt utan fysiskt
Jag som aldrig brukar bli sjuk
Nu är det bara febern och jag
Hon viskar att jag fryser fastän jag är varm
Men jag lyckades inte ens svettas inatt
Hade duntäcke, filt och drog på elementet på max
Ändå blev jag inte varm
Is under huden

Vill ringa pojkvännen
Gråta lite och få lite tröst
Men han är i Stockholm
Och jag ligger här
Som en besegrad vampyr
Kan inte träda ut i solljuset
Sommarvärmen blir en plåga

Känner mig riktigt jävla aspackad
Tycker synd om mig själv för att jag måste jobba
Måste hämta honom, för vem ska annars göra det?
Samtidigt vill jag bara gråta och be
"Jag är ju fan sjuk..."


Så jävla ynklig
Men har man inte rätt att vara det
När huden brinner och blir till is
När ryggen värker av förmånga timmar i sängen
När magen krampar i smärtor jag inte trodde fanns
Magen är uppblåst
Fy helvete
Tror den försöker explodera inifrån
Eller så har den hittat sin mest vassa kniv
Och skär i mig
Försöker ta sig ut

Och allt jag kan göra är att ligga i sängen
I ett stadium mellan sömn och vakenhet

Och hoppas att Iprenen inte tar slut