Nya tag idag.
Kul dock att det första jag känner när jag vaknar är någon matdoft från köket. Nej. Och barnens farmor och farfar är här. Nej, nej. Alltså de är supersnälla men när de är här tar lunchen typ dubbelt så lång tid som vanligt. Och jag som bara vill bort. Bara vill stänga in mig med min matångest och vänta ut smärtan i magen. Plus att jag får två personer till som kommer stirra när jag äter.
Jag vill inte.
Saknar hemma. Där äter jag i mitt rum, alltid, vi har inga jobbiga "familydinners" här äter de alltid tillsammans. Det går mig fan på nerverna. Det förstör min viktnedgång! Jag tvingas äta både lunch och middag nästan varje dag. Även om jag inte äter så mycket är det alltid en pina att sitta där vid matbordet.
Jag vill inte.