jag kommer ha sönder mig själv
sprängas
hur stod jag ut med de här känslorna förr?
är svag
svag
svag
svag

kommer aldrig överleva
jag har för lätt att falla över kanten

Spyr svart
Försöker spy upp smärtan som river i mitt inre
Den är svart
Den är en kletig tjock massa
Jealousy
Disappointment
Saknad av något som aldrig fanns
Vill skrika
Vill gråta
Men inga känslor kommer ut
De sitter fast i halsen

Och ingenting jag någonsin gör eller gjort har någonsin spelat någon roll. Det har aldrig funnits. Jag har aldrig funnits. Och det gör så ont. Att jag inte finns. Att jag inte är speciell. Att jag inte räknas. Min röst försvinner i kylan. Om jag skriker kommer du höra mig? Nej. Och även om nu hör mig kommer du blunda. Du kommer se åt ett annat håll. Du kommer ta någons hand i din. Någon som är speciell. Någon som räknas. Någon som kan le. Någon som skrattar. Någon som inte har en jävla aning om någonting. "And if you're homesick, give me your hand and I hold it." Varför ser du inte hur jag går sönder? Hur jag väntar och väntar och väntar och hur det gör mig vansinnig. Ge mig ett jävla rakblad så ska jag skära bort smärtan. Så kan jag låta den sippra ut tillsammans med mitt svarta blod. Ge mig en kniv så jag kan skära ut det inom mig som vill ha dig. Det spelar ingen roll om jag måste skära bort halva mig, jag vill inte ha det som vill ha dig. Jag vill vara stark. Jag vill vara någon. Jag vill bli speciell. Jag vill Räknas. Även om det bara är inför mig själv. Hoppas att du ska komma tillbaka. Skriva ord som betyder något, göra mig varm igen i det kalla, snöfria landet. Hungern dövar lite av den oändligt stora smärtan. Jag vill finnas. Jag vill finnas. Så försvinn. Snälla, jävla du. Bara försvinn. Och varför ber jag ens om det? Du är redan borta.

Det där med att man inte går upp av en måltid
Är bara bull*
Åt ju glass också i för sig så kanske är jag orättvis
Men hello ett kilo upp
Tacktack nu känner jag mig så himla bra
Tillåtet max 6000 cal den här veckan

Nu luktar huset alldeles för mycket mat
Och jag har tydligen gjort fel igen
Så det är bäst att fly
Som alltid
Ut

Har blivit väldigt försiktig med vad som får komma in i munnen
Kanske har jag äntligen insett att jag inte klarar av det
Kan tänka
"Jo, men jag kan äta en halv portion gröt och två knäckemackor med ägg".
Men ja, uppenbarligen kan jag inte det
För mättnaden ger mig sån jävla ångest
Hamnar alltid på toaletten
Så nu vågar jag inte längre
Försökte till och med spy upp middagen igår som bestod av en kopp buljong
Herre gud jag tappar greppet
Snälla, skratta inte åt mig

Undrar hur jag någonsin kommer kunna ta mig ur det här?

Okej
I'm having a bad day
Det här går inte
Jag måste ut och promenera
Men jag måste äta något innan
Tänk på metabolismen
Men jag kan inte
Helvete jag kan inte
Vad är det här?!

Ana
Är ingen vacker, smal tjej
Hon är ett monster
Ett skelett med ett tunt leende
Hon är där när jag inte kan äta
När jag inte vågar
Och jag gråter av rädsla
Hon skrattar tyst
Ett spöke med händerna runt min hals
Tänk att det skulle bli så svårt

Hjälp mig.
Vill gå och spy men huset är så tyst
Inga ljud
Det kommer höras
Familjemiddag
Lax och potatis
Döda mig
Mättnaden är som en klump i magen

Ändå blir jag så förvånad
Hur lite kontroll jag faktiskt har
Jag måste spy när jag äter "för mycket"
Annars greppar ångesten tag i mig
Herre gud
Vad ska jag ta mig till?

Som så många gånger förr
Jag känner ångesten komma smygande
Upp för trappan
Den är med mig när jag låser badrumsdörren
Den ber om att få komma ut

För det är ju sån jag är
Jag försöker ständigt hitta sätt
Att låta ångesten lämna min kropp
Genom att skära sår i huden
Låta ångesten sippra ut
Eller med fingrarna i halsen
Spy upp ångesten

Ändå tycks lite av den alltid klamra sig fast i mig
Innanför huden
Håller i mig där innanför
När jag försöker bli av med den

Och jag kan bara undra
Vad vill den mig?
Varför stannar den?
Äter mig inifrån?

I skymningens spegel anar jag den
Reflektionen i mina ögon
Den finns därinne
Stirrar tillbaka på mig
Och meddelar
"Jag är här för att stanna..."

Länge sedan jag vände mig till rakbladen
Bara ordet låter förhäxat
Ändå är lättnaden den samma
När tårar av blod får rinna
Blandas med de svarta från mina ögon
Så mycket lättare

Snurra min jord igen

There are days when I'm okay
And for a moment
For a moment I am happy
But there are days when I'm not okay...

Orkar verkligen inte
Ingenting
Och värre blir det
Om det inte går bra

Föreställer mig ett liv utan min randiga
Där tar det stopp
Tårarna kommer
Förbannar mig själv för det jävla sminket

Känns bra en liten stund
Sedan är de skit igen

Upp och ned
Upp och ned

FÖR HELVETE

Älskling...
Om jag åker hem blir allt bra då?

Vidrig dag igår
Först grät jag typ hela dagen för att flygbiljetter är dyra och jag vet inte hur jag ska göra med hemresa under lovet.
Sedan fick jag punktering för tredje gången på mindre än ett år och måste antagligen stå för kostnaderna själv. Hej då 4000 kr. Och jag grät över en tusenlapp. Ironi. Sedan blev jag av med telefonen på krogen så nu är det bara att punga ut med pengar på en ny telefon också. Fuck it.

Idag har jag bara legat i sängen hela dagen typ och undvikit värdfamiljen eftersom de antagligen hatar mig pga bilen. Det var ju fan inte direkt med flit, men de hade tydligen precis bytt däck. Nu har jag sett på Bridget Jones för att få lite comfort. Blir till att se tvåan också nu.

Vi ses på andra sidan.

Det känns som om dagarna då jag inte står ut med mig själv blir allt fler
Tänker på sånt som brukade hjälpa mig förr, rakblad, hög musik, cigaretter
Att spy

Nu lockar bara alkoholen
Det är den jag vänder mig till
Tänker
Snälla, kan vi inte bara gå ut och supa oss redlösa igen?

Bara umgås med någon och slippa tänka på allt som är svart och mörkt

Mamma skulle dö om hon hörde mig
Hon är så rädd att jag ska falla dit
Säger att jag ska vara försiktig eftersom
"Du har det i blodet."
Jag är ledsen mamma
Men just nu
Behöver jag det här

Feeling kind of down.
Hemresa 21 oktober, en vecka typ. Men under jobbiga omständigheter, tidigt flyg så jag måste åka in till Paris och tillbringa hela natten där själv. Dyra biljetter. Önskar jag fick åka på torsdagen istället, fler dagar, mer tid, men nej. En enda jävla vecka. Vill bara gråta. Vill hem.

Och jag borde verkligen sova
För som sagt ungen är hemma imorn
Så jag måste GÅ UPP
Jag som brukar ligga i sängen hela dagarna nu förtiden
Sover till två
För att jag inte orkar något annat

Fan fan fan
Jag VILL INTE MER

Jag har fått nog
Fy fan varför ska jag stanna här?
Varför är jag så jävla dum i huvudet?!

HELVETES JÄVLA SKIT

Jag vet att jag inte borde gråta
För jag får bara världens huvudvärk
Halsen gör ont och jag vill inte göra det värre
Vill inte behöva snyta mig

Men det är försent
Jag skriver
"Jag längtar hem"
Till min pojkvän och tårarna börjar rinna direkt

Nu är det försent
Tårarna rinner
Huvudet värker
Näsan är igentäppt

Jag vill bara
Hem hem hem

Snälla
Ta mig hem

Mörkret inom mig försöker ta sig ut
Men det har fastnat i halsen
Det kommer kväva mig

Jag vill helt enkelt inte
Jag vill inte mer
Det här är ingenting för mig
Jag är ett freak
Ett kaosmonster
Jag kan inte fungera normalt

Hur fan ska jag kunna sköta ett sånt här jobb?
Hur fan ska jag ens orka leva när det enda jag orkar
Är att se en miljon avsnitt av Vänner eller Supernatural
Har sett 13 avsnitt av Vänner idag
För när varje avsnitt tog slut började jag gråta
För jag orkade inte tänka på mitt eget liv
Så jag satte på nästa avsnitt
Och nästa, och nästa

Nu ska min unge vara hemma typ FOREVER
Först en vecka men sen ännu fler dagar
Jag då? Jag vill inte jobba 24/7!
Jag måste ut på mina promenader!!
Räcker det inte med att jag bara vill hem
Och knappt orkar gå upp ur sängen här?!
Måste jag bli instängd och FET också?

JAG KLARAR INTE DET HÄR
Jag vill bara HEM

Tell me that I got it wrong
Tell me everything will be okay
Before I fall
Tell me they’ll play my songs
Tell me they’ll sing the words I’ll say
When darkness falls
All of the stars will see
Just me and my guitar

Vet ni.
Jag har glömt hur man gråter
Och det är svårt för en känslomänniska som jag
Jag har blivit iskall
Lyckas nästan gråta när jag lyssnar på den här sången
Men bara nästan
Det blir tysta snyftningar
Läpparna pressas ihop
Men inga tårar

But maybe I should get a 9 to 5...

I don't know

Det känns som om världen kommer rasa samman när jag öppnar munnen för att tala
För att säga de förbjudna orden
Känner mig som världens sämsta människa
Kommer fly direkt efteråt
Springa min väg