Well, OK.
If you won't say anything, I won't.
It's no fun writing when I don't know what you think...

Då och då brukar jag undra vilka som egentligen läser den här bloggen. 39 följare på bloglovin' känns ju lite kul! Så berätta gärna vem du är, om du har en blogg och så. Jag letar alltid efter bra bloggar att följa!

"Jag ska träffa en kompis så jag har redan ätit."
Yeah, right.

Gaaahh.

Nu doftar det mat mat mat i hela huset för familjen äter. Fy fan. Man blir hungrig.

Varit inne på Micahs blogg (ung mamma Micah såklart). Hon har lagt upp någon bild där man ser två skärsår på hennes arm typ. Nu handlar faktiskt inte mitt lilla irriterade inlägg om detta. Är allmänt trött på att alla klankar ned på henne, har de inget bättre för sig liksom?

Till saken:
Det KRYPER verkligen i skinnet på mig när jag ser alla kommentarer. Ja, dels för att de är elaka, men MEST för att det hela tiden står "Jag har skärt mig, jag skärde mig förut..."
Ser ni?
Så jävla många ungdomar som faktiskt inte kan svenska. Sist jag kollade hette det "skära, skar, skurit". Vi kanske bara ska införa engelskan som svårt språk istället. Blir ju så hemskt mycket lättare för alla som "skärt" sig.

"Cut, cut, cut", ni vet.

Sedan är hela diskutionen så himla patetisk. Mikaela säger att katten rivit henne (so what, det sa jag också när jag började skära mig som 14-åring!). Och alla som kommenterar säger antingen "Öööhhh säääkert, din nolla" (fast värre grejer) eller "Ja, jag har också katter, jag förstår dig!"

Vart leder detta? Fy fan för hela jävla bloggvärlden. Har ingen som helst tilltro till den längre. Allt handlar bara om att folk skriver om sina liv för att andra patetiska människor sedan ska sitta och ta ut sina aggressioner på dessa få utvalda. Seriöst, vem vill bli storbloggare?


Enda bloggaren jag faktiskt beundrar är Egoina. Ser upp till den tjejen. Hon håller distansen och har inte drabbats av attentionwhore-syndromet.





(Haha, förlåt. Skäms lite över det här inlägget. Men jag blev bara så irriterad.)

3,9 kg kvar till nästa delmål.
Rasar i vikt eftersom jag pågrund av min hals faktiskt inte kan äta.
Och smärtan tar bort alla hungerskänslor.
Går runt och känner mig yr och halsen gör så jävla ont.
Sucks.
Well, om 4 veckor kommer min familj och hämtar mig!

Sjukt sjuk.
Mina halsmandlar är så svullna att man nästan kan se dem utifrån på min hals. Blä.
Det positiva (i vår skumma verklighet) är att jag inte har någon matlust alls, plus att om jag hade går det knappt att svälja i alla fall.

Mer positivt!
Jag vägde x4,9 imorse! Woho! Det är första gången jag ser den siffran sedan jag började med mitt vikt-hets i höstas. Hm, bara gått ned typ 13 kg på ett halvår. Men i alla fall. Det går ju nedåt. 4,9 kg kvar till nästa delmål. Me like.

Stekt pannkakor till ungen som fyller år
Dansat runt och sjungit med i mina favorit rocklåtar

Mått helt okej

Men nu kommer det smygande
Hur jävla fail jag är
Och jag vill inte klanka ned på mig själv
Men va fan

Jag glömde min hemnyckel hos en kompis kompis i helgen som bor typ 20 mil från mig. Glömde också mitt smink så jag helt tiden måste gå runt och bli påmind om hur slarvig jag är. Sminkar mig inte varje dag i vanliga fall, men då är det mitt val, nu går jag runt och är ful och kan inte göra något åt det.

Nu sitter värdfamiljen därnere med barnens morföräldrar. De undrade inte ens om jag ville komma och joina, de typ dricker vin och sånt. Känner mig lite utanför. Har liksom slavat för dem hela dagen, stekt pannkakor till DERAS unge för att de inte har tid. Är grymt irriterad också för att jag är barnvakt imorn, lördag, och nästa vecka är barnen lediga hela tiden typ PLUS att jag ska vara barnvakt nästa helg också typ. Och massa andra dagar. Kommer fan inte ens ha tid att få hem min jävla nyckel.

Igår gick jag ut för att ta ett glas med Vän och hennes kompis. Led innan jag gick dit eftersom hennes jävla kompis är världens besserwisser och det kryper under huden på mig när hon ska snacka sina "kunskaper". Suck. I alla fall gick jag dit, och allt blev värre än väntat. Väns kompis hade också en kompis med sig, och det satt bara och babblade massa tröttsamt, seriöst snack. Liksom vilka partyanimals. Det var skrattretande. Sitta där och låtsas att man är världens mest världsvana trots att man är 20 år. Pleeease. Höll flera gånger på att börja garva, men allt var för tråkigt för att vara värt det.

Reste mig och gick efter någon timme. Så himla fail kväll. Saknar mina partybrudar. Men nu verkar det ju inte ens som jag får träffa dem i helgen eftersom jag måste vara barnvakt.

Fy fan vad jag klagar, men jag behövde bara få ut allting.

Puh!!

Haha.
Skulle visa er ett youtube-klipp som alltid lyckas få mig på bättre humör.
Men självklart strular både datorn och hela skiten.
My lucky day...
Så skit samma.
Men riktigt jävla roligt är det.

Tack Atara för ditt lilla hej.
Härligt att höra att det går bra för dig, önskar dig verkligen allt gott.
Du är en så himla fin tjej och jag tror på dig! Skönt att du ska få bra hjälp, psykoterapi är det jag också skulle välja om jag skulle pallra mig till en psykolog igen. Avskyr allt kognitivt tjaft.
Tänker på dig<3

Hoppas du ser det här

"Hej, vill du ses ikväll? Vi kan sätta oss någonstans och bara dricka vin. För att... för att jag känner för det."

Ja, jag har faktiskt inte druckit mig full på typ... två veckor! Har druckit sedan dess, men inte varit full. Nu åker vinflaskan fram med mysigt, sött Muscat 16%. Bara ett halvt glas och jag känner redan hur allt som stramar i huvudet och kroppen släpper. Stelheten. Trycket över mitt mörka hjärta.

Så jag ska sitta på en filt och dricka vin tillsammans med Vän. Vän som inte ens gillar mig när jag är full, hur ironiskt är inte det? Men ska hålla mig i skinnet. Kommer ändå inte vara "packad" mest bara mysigt full. Inte för mycket ikväll, Blondie.

Knappt ätit idag, nu blir det sällan mat igen och jag tänker knappt på det. Chokladhetset jag sysslade med har faktiskt inte satt några spår direkt. Har inte gått upp i vikt, snarare ned faktiskt, även om jag är på samma vikt som innan jag åkte hem. För hemma åt jag ju mat, ååh, vilket frosseri det var men ändå så härligt. Bakad potatis med skagenröra, bullar, spenatpaj, chips, popcorn, MARABOUCHOKLAD, glass, farmors goda mat, ja jag kan fortsätta hur länge som helst.

Men sedan jag kom tillbaka hit har jag knappt ätit riktig mat. Jag har levt på choklad eftersom choklad är det enda jag var sugen på.

Nu har jag börjat med Allévo Fiber+ som någon tipsade mig om för ett tag sedan. Hoppas det ska gå bra med dem, att jag inte ska hetsa så mycket. Ska försöka äta hyfsat normalt men mindre, jag vet inte, typ 1000 kalorier per dag. Det är ändå mycket. Men jag ska försöka det här utan att spy.

Städade min toalett idag. Skrubbade bort alla spyresterna jag missat när jag stått lutad över toaletten med tårfyllda ögon och suddig syn.

Tänkte äta soppa till middag, men nu vet jag inte om jag orkar äta överhuvudtaget. Jag vet, jag borde väl, men jag har faktiskt ätit en smörgås. Kan jag inte få leva på vinet ikväll?

Så låter jag det kalla glaset kyssa mina läppar
Glömskans dryck ger mig lugnet åter

Och vet ni en till sak
MATEN

Har ätit choklad varje dag i typ en vecka
Orkar inte ens ha ångest
Spyr upp ibland, ibland inte
För det är så jävla äckligt att spy
Men har haft för mycket ångest för att bry mig om någon av synderna jag utför
Sex, alkohol, cigg, choklad
You name it
I've done it all

Ja, inte droger då
Varför vet jag inte
Är liksom lite emot droger, hur sjukt det än låter med min livsstil av alkohol och cigaretter
Kanske är jag rädd för droger
Många jag känner röker gräs och sånt, men jag har aldrig testat
Kanske är jag rädd att jag skulle flippa ur totalt
Ångest och sånt ni vet
Men egentligen vet jag inte
Drugfree world?
Sure, but in our dreams

Well, min cola light sviker inte
Nu blir det Supernatural

Ikväll ska jag leka normal
Majbrasa med au pair familjen

Bro vill att jag kommer hem till sommaren, alla vill. Jag vill... Tror jag i alla fall. För det är så svårt att välja. Ska jag vara hel med familjen och vänner i ett iskallt IKEA-land? Eller ska jag känna mig ofullständig i Paris? Jag älskar Paris, ja. Men jag älskar min familj mer.

Ska jag jobba sönder mig själv?
Tjäna pengar och flumma med bro?
Eller ska jag dö av tristessen i världens vackraste land?

Usch vet inte hur jag ska göra med framtiden
Ska hem 8 veckor i sommar
Sedan åker jag antingen tillbaka till Frankrike
Eller stannar hemma
Och jag vet verkligen inte hur jag vill göra

Borde jag börja hos en psykolog igen när jag kommer hem?
Fast jag vill ju inte öppna upp
För då vet man inte vad som kommer ut
Jag är den eviga lyssnaren
Jag vet inte hur man pratar om känslor

Åker till Sverige imornbitti
En lång natt i Paris väntar
Vet inte hur mkt jag kommer skriva här när jag är hemma, men vi får väl se
Ha det bra tjejer

Jag dricker för mycket
Men det förnekar jag
Och om du frågar mig om sanningen så tvekar jag
...
Brukar skylla på trycket men jag krökar för mycket
En vinare varje kväll, det är så långt ifrån nykter
Försöker mörka mitt sätt men det blir ofta fel
Du kanske känner igen mitt problem
Det är då jag hatar mig själv,
För jag är patetisk och vaknar upp i hell
Och bara känner mig så dekis


Förstår mer än någonsin vad pappa ser i drickandet
Det dämpar allt jobbigt i hjärnan
Man måste inte tänka så mycket
Man måste inte vara så djup och svart

Handlar det liksom om att jag förr eller senare alltid blir besviken på killar?
Handlar det om brist på tillit?
Handlar det om att jag vill bli yngre igen?

Men sluta Blondie
Vill du tillbaka till 15 år och ett med kaos och mörker

Så jag är det inte fortfarande då?
Bara att mitt mörker blivit lite mörkare?
Min kropp fyllts med fler ärr?

Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
Och när jag känner så så tänker jag på dig...

Ja, jag tänker på mitt what if
På den unga mannen som blev min drog
You're just like a pill
För ingen har liksom funkat som han och jag
Alla killar blir färglösa bredvid honom

Vet inte varför jag skriver så
Jag älskar min pojkvän
Men kanske älskar jag att skada mig själv lite mer?
För jag skadade mig själv mer än någonsin genom min what if
Han som ringde mig 100 gånger när jag deppade ihop
Han som sa:
"Säg ja!"
"Till vadå?"
"Har du en randig katt?"
"Ja?"
"HA! Nu har du sagt ja till att gifta dig med mig."

Han som egentligen inte menade någonting
Men jag tyckte så mycket om honom ändå
Och jag faller alltid tillbaka där
Såg jag honom nu skulle antagligen all kärlek bubbla upp igen
Så därför är det bra att vi är i olika länder

Han svek, den söta pojken
Efter år av kyssar, deeptalk och hemligt handhållande under bordet
Gick han iväg
Han var färdig med mig
Jag var inte färdig med honom

Undrar vem han viskar sockerord till nu
Inte flickvännen med det långa, bruna håret
Nej, hon är antagligen ovetande
Eller inte
Efter att ens kille haft cirka fem andra tjejer under ens förhållande blir man antagligen ganska förstörd
Men lämna honom då?
Haha. Man kan inte lämna honom
Drog, drog, drog

Orkar inte tänka mer på honom
Det är över


Funderade idag att berätta för pojkvän om att jag börjat spy igen
Men det kan jag inte
If you love enough, you lie a lot
Han kan inte hantera mitt mörker,
Kan inte hjälpa
Och vem vet, tänk om han berättar för mamma...
Och vad hjälper det egentligen att säga
"Du, älskling, jag mår skit."
Någonting litet inom mig är rädd att han drar om det blir för jobbigt
Det har hänt förr...

Har svårt för folk egentligen som drar när det blir för jobbigt
Som pappas flickvän
Litar inte på henne för fem öre
Hon sviker
Jag ska berätta, men nu blev det här inlägget så sjukt långt så antar att ingen läser längre, haha...

Sådär ja.
Spytt för sista gången på två veckor. Kommer jag klara det? Vi får väl se.

Att jag aldrig lär mig
Skulle äta en kopp popcorn. Efter halva påsen, in på toan.
Så klart.
Och känner mig så jävla äckligt fet. Gått upp 4 hekto sedan igår, antar att åtminstone 1 eller 2 hekto är vattenvikt, men man vet aldrig. Tror jag fuckade-up förbränningen igår totalt. Antagligen gjort det idag med. Bävar för siffrorna imorgon. Nu blir det ingen mer äcklig mat förrän familjen ska äta ikväll. Får se vad jag kan komma undan med. Varför kan man inte bara få några bra piller som tar bort alla hungerkänslor? Lär inte finnas några lagliga sådana i alla fall. Suck. Nu ska jag ut och tvinga benen att gå, gå, gå, gå, gå.

Har gått ned 2 kilo på 5 dagar, känns bra
Har inte känt av något hemskt sedan jag slutade med mina piller heller
Lättnad
15 grader och sol idag, det gillas!
Ändå är jag lat, ligger inne och kollar på Supernatural
Ska gå ut och gå när ungen är på ridningen
Kanske gå ut och sätta sig i solen på trappen
Med en bra bok och en kopp te?
Sounds good to me

Och förlåt att jag inte kommenterar så mycket, jag läser era bloggar tjejer, men vet inte alltid vad jag ska skriva om det. Är alltid intresserad av att läsa vad som hänt sedan sist och hoppas ni mår bra. PUSS PÅ ER ni är så jävla vackra! <3

x)