Nej jag har inte skrivit
Orden har inte kommit till mig

Jag klarade cirka fyra och en halv dag utan socker
Sedan sprack det
Som en såpbubbla
Jag gick ut från affären utan det
Men där hemma väntade chokladmonstret
Likt en vampyr törstar efter blod
Törstade jag efter sockret
Chokladen
En bit blev en till och till slut stillades begäret
Rovdjuret inom mig tystnade
Var tillfreds för stunden

Jag vet att beroendet bara är en känsla
En känsla kan inte skada mig
Ändå är jag rädd
Ändå orkar jag inte riktigt


Idag har varit en fin dag
Varm, här har vi 28 grader och sol
Hela veckan
Jag har fått min lön
Shoppade
Äntligen
Blev lycklig

Ja, lycka kan köpas för pengar
Och det kostade mig bara 70 euro på H&M
Tack

Men en av kjolarna var för liten
Jag ska komma i den
Smal, smal, smal

Ja
Jag ska lyckas
Än är jag inte besegrad

Jo, dagen har gått helt okej. Gick till tåget och tillbaka 70 minuter, plus en hel dag av shopping med fina, smala, vackra tjejen. Så mycket promenerade blev det. In och ut i affärer.

Blev sushi till kvällsmat, fy så gott.

Inget socker. No, no, I'm gonna be sugarfree for now on.

Ingen slav under sockret.
Ser framemot nya, bättre, sundare, tider.

Ser framemot att imorgon ska bli en lika bra, sockerfri dag.
Jag hoppas bara jag får skriva de orden till er,

I morgon.

Jag ska inte rusa igenom det här. Det är viktigare att det får ta lite tid och att jag får behålla vikten sedan. Börjar med att sluta äta socker igen. Jag är en slav under sockret och det vill jag inte vara. Så vi börjar där. Det kommer bli jävligt jobbigt eftersom jag är beroende och ofta comfort-äter och tristess-äter.

Men som i AA, En dag i taget.

Så nu kör vi då.
Ska försöka uppdatera mer här, och när sockret vill åt mig, speciellt, kan det vara skönt att få skriva här. Inte skriva efteråt "Jag gav upp", utan skriva "Jag kämpar fortfarande". Det finns absolut ingen ursäkt för att äta socker. Så nu räcker det.

Önska mig lycka till.

Så har jag lyckats finna lite motivation ändå. Tack för alla fina tips, ni är så smarta och mysiga allihop.
Fick motivation när jag tittade på det här videoklippet under. Så lätt, men ändå så svårt att se sina invanda mönster. Tänk att en sådan liten sak kan ändra hur man känner. Nu känner jag mig hoppfull och "excited". Det är mitt val, det handlar inte om att någon tvingar mig. Det blir en utmaning men det ser jag fram emot. Ser framemot hur min kropp kommer förrändras. Ser fram emot att tycka om min kropp och inte skämmas över den.

Se på klippet här:

Vågen står still.
Fuck it.

Igår råstädade jag så nu är rummet kalt och tomt
En höst morgon idag
Morgondis och soluppgång
Dagen tillbringas i sängen med en bok
Bra va?
Nä, kanske inte alls
Men jag väntar på hantverkare
Ska fixa mig inför kvällen
Utgång
Träffa den otroligt vackra norrlänningen igen
Låt det bli en fin kväll

Well, ingen vidare dag i matväg
Orkar inte prata om det
Spytt två ggr
Gah
Så blir det vin ikväll
Bra tänkt där
Men orkar inte
Vill bara få slappna av lite
Och inte tänka så jävla mycket
Slippa familjemiddag
Fuck it all liksom
Lyssna på lite Ted Gärdestad med Vän
Värmeljus i skymningen på ett hustak
Ja, vi kör på det

Är liksom så omotiverad
Har ju gjort det här en miljon gånger
Saknar kroppen jag hade som 15-åring
Då var jag så smal som jag någonsin varit
Åt sällan eller aldrig
Spydde
Gick ned så sjukt mycket på kort tid
Varför funkar det inte längre?
Funderar på att sluta med mina p-piller ett tag
Till jul, då jag kommer tillbaka till sverige
Ingen idé att äta dem när jag bara spyr
Jo jag spyr igen och det gör att jag känner mig så hopplös
Önskar jag bara kunde leva med min cola och mitt kaffe
Hur snygg skulle jag inte bli då liksom
Ja, kanske inte snygg
Men smal i alla fall
Snälla, några motivationstips?
Jag har tappat allt


Det enda jag försöker hålla fast vid just nu är Monica's ord, i Vänner:
"Det börjar alltid så. Först ska du bara lukta på tårtan, sedan tänker du att en liten, liten bit kan inte skada. Eller två bitar. Och plötsligt vaknar du en dag och väger 200 pounds..."
Så jävla sant. Vad skulle jag göra utan mina serier...

There are days when I'm okay
And for a moment
For a moment I am happy
But there are days when I'm not okay...

Orkar verkligen inte
Ingenting
Och värre blir det
Om det inte går bra

Föreställer mig ett liv utan min randiga
Där tar det stopp
Tårarna kommer
Förbannar mig själv för det jävla sminket

Känns bra en liten stund
Sedan är de skit igen

Upp och ned
Upp och ned

FÖR HELVETE

Älskling...
Om jag åker hem blir allt bra då?

Han behöver bara uttala en enkel mening och tårarna kommer genast
Jag kan inte prata mer
Jag blir stum

"Specialist..."
"Hoppas han klarar det..."
"Gammal..."
"Risk..."

Jag kan inte prata
Jag blir rädd
Rädd, rädd, rädd

Varför måste det alltid finns något som är fel?
Varför kan inte allt få bara lite bra, bara ibland?

Jag älskar mina katter
Jag dör utan dem

Snälla, snälla, snälla
Vad som helst
Men ta inte min katt ifrån mig

Jag klarar det inte
Inte utan mina katter

Inte utan min randiga

Inte utan min katt

Saknar plötsligt Pure så himla mycket
Vi såg bara några gånger i somras
För hon har ju flyttat långt, långt bort
Cirka 50 mil men det kunde lika gärna varit 1000
Långt borta är aldrig nära


Get it?

Har klarat mig ganska bra den här  veckan, vågen har ständigt pekat nedåt.
Igår sprack det däremot och nu vågar jag inte väga mig.
Åt massor av choklad.
Sådana där jävla Kinder Bueno eller vad de heter.
Sjukt goda.
Sjukt farliga.
Usch, usch, usch.
Plus vin tillsammans med Vän.
Fuck it.


Får man fråga hur eran vecka gått?

Pratade med en kille på facebook igår
En snäll kille som jag dejtade innan min nuvarande pojkvän
Vi är fortfarande vänner
Pratar inte så ofta
Men det finns inget agg mellan oss
Som med alla mina andra ex

Han sa att han förändrats
Att han inte var den jag brukadek känna
Jag sa att det var bra
Att han kanske var mer nöjd med livet nu
Vi var två kaosmänniskor

Sedan sa jag att jag också ändrats
Att jag inte var lika mycket kaos längre
Men efter att jag uttalat orden tänkte jag i mitt stilla sinne
"Är det verkligen sant? Mår jag verkligen bättre nu? Jag vet inte."

När jag var kaos förut var jag mer emotionell tror jag
Nu är jag alldeles för van
Jag är van att tillvaron kan fucka up
Och att den också gör det
Jag har lärt mig leva i kaoset


Jag sa också
"Jo, men man måste ha en fast punkt i tillvaron för att orka leva."

Sedan insåg jag
Att jag nog inte har någon fast punkt
Att hålla fast vid

Jaha.
Så kom maten upp och ned i toaletten.
Jag lovar, det var inte jag som åt.

Det var inte jag som smakade en kycklingbit för första gången på fem år.
Det var inte jag som tog en till för att den första smakade spännande och ganska gott.
Och så några till.

Känner mig smutsig.
Skäms ihjäl.
Nästan för mycket för att jag ens skulle våga berätta för er.
Vågade knappt spy för jag ville inte känna kycklingsmaken i munnen igen. Dött, jävla djur.

Helvete, kött, Blondie?!!?!?
Du har varit vegetarian i fem jävla år, skärp dig för helvete!

Förlåt.
Det ska aldrig hända igen.

Black outs från helgen
Drack ändå inte mer än vanligt
Tror jag
Kanske var det mixen
Drinkar, shots, rosé
Det blev för mycket egentligen
Men det är svårt att se just då

"Varför då, varför sa jag det så?
Minnen kommer tillbaks, men fragmenten är små
Känner mig blå, kryper ner under täcker
Fan vad jag snackade, fan vad jag läckte
Alla känslor jag gått o burit på
Sagt vad jag tyckt men det är fult ändå
För nu kommer det fram med en flaska i hand
Fucka upp är mitt andranamn"



-Nu blir det situps på golvet...

Har äntligen bokat flyg hem
Ringde med gråten i halsen till pappa
Pappa fixar
Biljetterna finns
De sista
Mamma ville inte hjälpa
Det är som vanligt
Pappa säger att det är för att de har olika uppväxt
Mammas föräldrar ville inte hjälpa henne
Hon fick klara allt själv
Pappas föräldrar är inte perfekta
Men de har alltid stöttat honom

Min farmor och farfar
Bästa i världen

Biljetterna är bokade
Bara andas ut nu
Och det där med telefonen är väl inte så illa
Jobbigt ja
Men lev ändå?

Fin dag med Bells
Hon är vacker hon
Det regnade över huvudstaden idag

Vidrig dag igår
Först grät jag typ hela dagen för att flygbiljetter är dyra och jag vet inte hur jag ska göra med hemresa under lovet.
Sedan fick jag punktering för tredje gången på mindre än ett år och måste antagligen stå för kostnaderna själv. Hej då 4000 kr. Och jag grät över en tusenlapp. Ironi. Sedan blev jag av med telefonen på krogen så nu är det bara att punga ut med pengar på en ny telefon också. Fuck it.

Idag har jag bara legat i sängen hela dagen typ och undvikit värdfamiljen eftersom de antagligen hatar mig pga bilen. Det var ju fan inte direkt med flit, men de hade tydligen precis bytt däck. Nu har jag sett på Bridget Jones för att få lite comfort. Blir till att se tvåan också nu.

Vi ses på andra sidan.

Det känns som om dagarna då jag inte står ut med mig själv blir allt fler
Tänker på sånt som brukade hjälpa mig förr, rakblad, hög musik, cigaretter
Att spy

Nu lockar bara alkoholen
Det är den jag vänder mig till
Tänker
Snälla, kan vi inte bara gå ut och supa oss redlösa igen?

Bara umgås med någon och slippa tänka på allt som är svart och mörkt

Mamma skulle dö om hon hörde mig
Hon är så rädd att jag ska falla dit
Säger att jag ska vara försiktig eftersom
"Du har det i blodet."
Jag är ledsen mamma
Men just nu
Behöver jag det här

Humöret svänger upp och ned
Pendlar illa
Ena sekunden funkar allting
Jag finner en mening
Men så drar hopplösheten mig till sig

Pappa
Jag är ju den enda
Så skriver människor fina kommentarer
Säger "Vad fint du skriver"
Till min pappa
Ja, vad fint han skriver
Ångest och helvete
Men de har fan ingen aning
De känner inte honom
Han skriver om mig, och om oss
Och det är vårt
Ingen annan kan ju förstå det
Han är min ju
Han pratar om våra minnen

Det är jag som har sett allting
Det är jag som funnits
Ändå skriver de som om de känner honom
Min pappa

Jag är glad att han får stöd
Men de fattar fan inte vad det handlar om

Det gör mig irriterad

Fattar ni?

Det handlar om att de inte känner hans smärta
De skriver "Så mörkt, men så fint."
Om hans ord
Fint?

Min pappa är på psyket för att han mår så jävla dåligt. Och det enda folk på facebook kan klämma ur sig är att hans smärta är fin?! Det enda jag vill är att min pappa ska komma hem. Att han ska må bra. Solskensmänniskorna som inte fattar det kan bara dra åt helvete.


Snälla säg att någon enda förstår vad jag menar?

Igår kväll träffade jag en ny, awesome brud
Det kändes liksom bara så rätt
Vi pratade, skrattade, och jag avgudade hennes norrländska
Hon är vacker, hon är smart
Hon är min typ av människa
En sådan jag vill lära känna

Och hon bor inte allt för långt borta
Ungefär där landsbyggden börjar
Där staden slutar
Och fälten breder ut sitt gula täcke
Ungefär där

Jag brukar skratta åt Awesomeness när hon träffar nya människor
Det är alltid lika spännande att få höra domen efteråt

"I love her!"
Eller
"I don't like him."

Alltid allt
Eller inget

Och nu inser jag att jag är likadan
Jag vill inte döma snabbt
Ändå är det så

Antingen älskar jag
Eller hatar


Well, Norrländskan vann direkt

Skabbig.
Har inte orkat klä på mig.
Hair is a mess.
Opepp på allt.

Feeling kind of down.
Hemresa 21 oktober, en vecka typ. Men under jobbiga omständigheter, tidigt flyg så jag måste åka in till Paris och tillbringa hela natten där själv. Dyra biljetter. Önskar jag fick åka på torsdagen istället, fler dagar, mer tid, men nej. En enda jävla vecka. Vill bara gråta. Vill hem.

Vän ville ut och supa.
Jag ville egentligen inte, va fan miljoner kalorier. Men hon tjatade och jag har svårt att säga nej.
Så nu sitter jag här 750 kalorier senare, om inte mer, och bara önskar att jag var smal. Tänk om man var smal och inte behövde bry sig. Tänk att kunna äta vad som helst.

Nej, WTF!

Var ute och gick en timme, allt kändes bra och hoppfullt, gick snabbt snabbt och kände svetten rinna. Men när jag kom hem tog något annat över och en smörgås med en ostskiva slank ned i strupen tillsammans med 2 dl filmjölk (37 kal per dl) och några flingor och UNDERBAR blåbärssylt.

Fail.

Jaja, nu orkar jag väl ta en promenad till ikväll i alla fall. Kan man gå ned 10 kg på 4 veckor?

Då och då brukar jag undra vilka som egentligen läser den här bloggen. 39 följare på bloglovin' känns ju lite kul! Så berätta gärna vem du är, om du har en blogg och så. Jag letar alltid efter bra bloggar att följa!

Gick upp runt tolv
Har läst lite grann
Läser
"Packad" av Koren Zailckas
Började på den cirka 2006 egentligen
Men på den tiden visste jag inte hur det kändes
Att vara full
Nu vet jag
Och kan relatera

Har druckit kaffe
Duschat av mig helgen
Håret stank av rök
Jobbigt att behöva se sin kropp
Oklädd

Ska snart ute
Gå
Köpa Cola light
Vet inte om jag ska äta något idag
Bra att få igång förbränningen kanske
Men jag är inte hungrig

Den där soppan då?
82 kalorier för 250 ml
Det är bra
Det är helt okej

Men någonstans på vägen slutar det spela någon roll
Hur mycket eller lite kalorier något innehåller
Allting gör mig fet

Såg videos på YouTube idag, av en tjej som haft anorexi.
Hon är världens vackraste, sötaste tjej...
Så det liksom bara brast.
Jag älskade hennes videos, det är inte det.
De var bra.
Men det brast ändå.
För när en sådan vacker, smal, fin, smart tjej tycker att hon behöver banta.
Vad är inte jag då?
Förstår ni?
Fulfetäckligmisslyckadmotbjudande

Något i den stilen
Hjärtat slog snabbare
Kunde inte tänka klart bara
Ut, ut, ut
Måste gå
Måste bränna de helvetes jävla kalorierna
Måste bli smal
Halvt gick halvt sprang mig igenom promenaden
Upp för alla de värsta backarna
Adrenalinet tog mig framåt framåt
Ville bara lägga så mycket avstånd mellan mig och kalorierna
Som möjligt

Ändå var jag långt under 1000 kalorier idag
Så det är bra antar jag
Men ni vet, aldrig tillräckligt bra
Jag drack lite soppa
Några nachos
De där helvetes jävla nachosen!
Aldrig mer
Aldrig mer mat som bara förstör
FETT som förstör!
Det är inte ens gott
Det är motbjudande


Uäk... Aldrig mer.

Fredag=PARTY
Har inte varit ute i Paris på 2 månader, too long, så nu kör vi!
Gotta love fridays...
Ska träffa mina älskade brudar som jag heller inte träffat på två månader, awesome!
Sorry för lite boring inlägg, men var ute på "Afterwork" med vän igår och är så jävla trött. Tror fan jag går och lägger mig igen, det här passar sig inte...