Damm
Så svårt med vad jag känner
Vad jag borde känna och om jag känner någonting eller ingenting
Att känna ingenting alls kan också göra ont
Fångar varje ord
Till vilken nytta?
Vad vill jag egentligen?
Vad finns det kvar av allt som var?
Inte mycket egentligen
Suddiga grå fragment av något som skulle bli ett nytt liv
Något som togs ifrån mig
Nu har jag kupat händerna runt det där suddiga
Tittar på det och låtsas att det är okej
Okej att det som skulle bli så mycket blev så lite
Okej att flytta till ny stad igen och börja om
Igen
Släpp det nu
Och jag släpper det
För det finns ju egentligen inte
Låter händerna glida isär
Fragmenten som liknar damm dalar till marken som gråa snöflingor
Allt det gamla blir till sist bara ett lager grått på marken
Jag ser på det gråa, oigenkännliga som en gång var ett färgsprakande liv
Sedan andas jag in
Och går
Kommentarer
Postat av: Silverglitter
Att känna ingenting alls kan definitivt göra ont. Det kan vara lika outhärdligt som att känna allt. Tycker jag.
Kramar!
Trackback
