För passionen vi kände kommer alltid igen

En kärlek så varm utan den vilket öde
Från vinter till vår
Sen sommar till höst
Trots att tiden vart svår så gav kärleken tröst
Hjärtan som slår
Vi står där vi stod
Minns det som igår
Första gången du log
Som om jag snubblade pladask
På marken och bara dog

Jag var ung du var yngre

När vi sågs första gången
Rusade förbi mig snabbt på perrongen
Blev hjälplöst förälskat
Obeskrivligt tagen
Som om jag låg ner på marken och blev slagen
Betraktade ditt hår
När det fångades av vinden
Som att svimma på en bergstopp utav svindeln
Sen den stunden satt jag fast i ett nät förtrollad bunden
Tappa hjärtat i knät
Kunde inte tänka logiskt eller sunt
Och för varje sekund som du inte fanns där blev det tung

Och jag vet inte
Jag vet att det är han
Men är det värt det?
Inte för att han någonsin skulle vilja ha mig
Men är det värt att tänka på honom?
Tror inte jag skulle kunna lämna min pojkvän
Han är en för bra person
Jag vill inte såra honom
Och vi har liksom vuxit ihop
Men vi får se hur allt blir när jag kommer hem
Orkar bara inte vänta fyra år till
Om han träffar någon
Usch jag måste sluta
Det är inte värt det

Kommentarer
Postat av: e

du skriver så jäkla fint. kram på dig.

2011-11-07 @ 12:57:04
URL: http://truthbetoold.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0