Det är en ganska ledsen tjej
som ramlar ihop på sängen med de intorkade blodfläckarna

Luften liksom går ur
Hör Mamman och Dottern därnere, de skrattar
Saknar mig egen mamma, men tanken hinner bara
finnas en halv sekund innan ögonen ofrivilligt tåras

Fucked-up.
Åt soppa med nudlar och tofu
Eller de trodde väl att jag gjorde det
För jag åt bara buljongen
Ändå en hemsk ångest efteråt
Trycket över magen
Föll in på toaletten
Det gick så enkelt
Magen stötte ifrån sig det där äckliga som fanns därinne
Riktigt kände hur den vände sig

Och nu ligger jag här
På intorkade blodfläckar

Och just nu, pratar jag med vem som helst
Ensamheten är kall
Eller som jag skrev i den svarta anteckningsboken för så länge sen:

"När natten kommer så bjuder jag in vem som helst.
Till och med mörkret."