Helvetes jävla skit. Jag blir så jävla störd. Alltså jag är inte speciellt svartsjuk längre och så, det har jag sagt, inte som förut... MEN jag blir så jävla irriterad på min kille. Han och en tjejkompis håller på och skriver massa raparkalja till varann på facebook hela tiden. De umgås typ 24/7 för att de jobbar på samma ställe och nu ska de till och med börja träna ihop. Det känns som om han snart känner henne bättre än mig. Som att han har roligare med henne än med mig. Okej, han kan inte umgås med mig just nu för jag är i ett annat land, men även när jag var i sverige höll de på och sågs hela tiden. De är egentligen ett gäng men nu umgås de typ själva istället. Jag blir ledsen och irriterad men kan inte säga det till honom för han skulle bara säga att "Vi är bara kompisar, bla bla." Och hon har en kille, ja. Men det hindrar ju inte honom från att kunna bli kär i henne? Jag blir så jävla ledsen. Han borde veta att jag har svårt att lita på folk, jag har sagt det till honom och ändå så känns det inte som han bryr sig. Om jag är orolig får jag bara skit tillbaka. Och ja jag är inte bättre själv. Men har ni tänkt på VARFÖR jag varit otrogen? Det är för att jag vill vara först. För att inte bli sårad. Det låter så jävla sjukt men det är så det känns. Fy fan vad jag hatar det här.