Som naglarna mot glas

Jag mår inge bra.
Hjälper alla utom mig själv.
Mår så illa.
Hatar mättheten.
Sover på förmiddagarna och eftermiddagarna.
Är alltid trött.
Har hemsk huvudvärk
Och var är mina huvudvärkstabletter?
Trasig inuti.
Rör jag mig för fort kommer jag falla sönder.

Jag är så långt borta.
Jag vet inte vad som händer längre.
Jag är så ledsen.
Hela tiden.
Men orden kommer inte ut.
Och hur skulle de kunna det?
Jag vet inte vad jag ska säga.

Börjat försöka låta ångesten sippra ut genom sår i huden igen
Skär sönder allting.

Det gör så ont i mig.
Det gör så ont.
Och jag misstror hela världen.




Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt
Men jag ser på din ängsliga hållning,
Din jagade blick att det känns


I just wish I could be thin enough...

Kommentarer
Postat av: eben

åh, jag känner igen så mycket av mig själv i dig. önskar jag kände dig på riktigt, att jag kunde krama dig och berätta att allt kommer att lösa sig en vacker dag, att man måste tänka så. åh. ta hand om dig.

2010-10-06 @ 11:01:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0