Det går inge vidare nu om jag ska vara ärlig. Jag är rädd, rädd, rädd för att äta men äter sällan några måltider ensam så då sitter jag där vid matbordet med stekt lax eller quorngryta och stirrar ned på tallriken. Vill gråta. Men något inom mig river, skriker MAT och plötsligt äter jag. Fastän jag egentligen inte vill. Noll självkontroll. Vidrigt. Misslyckat. Står och trampar på samma kilo som för en vecka sedan. Dåligt. Dåligt. Dåligt.

Men jag ska orka ta tag i mitt liv igen. Men en Bulimia Friday och mina långa, långa promenader i veckorna. Min vän tänker också bjuda in mig till sitt gym i en vecka, ett flott gym dessutom. Då blir det träning, träning och åter träning.

Puss till er fina människor som lyckas bättre än jag just nu <3